| |
Uppdaterad
2009-02-08
SÄNDARAMATÖRENS ABC
AMATÖRRADIO -
VAD ÄR DET?
Amatörradio är radiokommunikation mellan människor, via radio,
på många olika trafiksätt. Till exempel: telefoni, telegrafi
eller via digital kommunikation.
Amatörradio är en hobby med många inriktningar, exempelvis:
- Teknisk, experimentell
Av tradition, har mycket av radions utveckling
sina rötter i sändaramatörers experimenterande.
- Kontaktskapande/fredsbevarande
Sändaramatörerna bildar en internationell familj
med helt egna kontaktvägar, som obehindrat korsar alla
gränser.
- Kunskapsutvecklande
Genom hobbyns avancerade karaktär byggs det upp
kunskaper som kommer både individen, näringslivet och
samhället till godo.
- Hjälpande
I nödsituationer och andra lägen där ordinarie
kommunikationer är begränsade har sändaramatörer i alla
tider ställt upp med sina privata resurser och kunnande. Vid
otaliga tillfällen har amatörradiotrafiken haft avgörande
betydelse.
- Bildande
Många har tagit sina första steg mot framtida
yrken genom amatörradion. Många klubbar bedriver
betydelsefull ungdomsverksamhet.
Nedan följer en lite fylligare förklaring till vad
amatörradio är.
Avsnitten är fristående så Du kan läsa och ta del av det Du
är intresserad av.
|
|
|
Radioamatörens/Sändaramatörens ABC |
|
|
Vad är amatörradio?
Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, definition menas med
amatörradiotrafik
- icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och
tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan
vinningssyfte.
Amatörradio är en hobby som utövas av ca 3 miljoner personer
i hela världen. I Sverige finns drygt 11000 sändaramatörer, varav
5500 är medlemmar i Föreningen
Sveriges Sändareamatörer, SSA . Ålder, yrke, kön, var du
bor, spelar ingen roll, det är det gemensamma intresset för
amatörradio som är drivkraften.
Amatörradion har funnits sedan radions barndom. Många
landvinningar har gjorts under åren. Från början dominerade
telegrafin, numera används många olika slags sändningssätt.
Grunden för en sändaramatör är intresset för tekniska
experiment, kontakter med andra människor och språk. Många har
här grundlagt ett intresse för ett framtida yrke. Dagens teknik
har revolutionerat amatörradion och utvecklingen går snabbt
framåt, inte minst när det gäller digitala trafiksätt och
satellittrafik.
Vem som helst kan bli sändaramatör. Det handlar om en vilja
att utforska det okända och om att lära sig nya saker.
Möjligheterna för sändaramatörer har under åren ökat. Idag finns
det tilldelade frekvensband allt från långvåg, mellanvåg,
kortvåg och upp
till mycket höga frekvenser (mikrovågor).
För att inneha och använda en radiosändare krävs före
2004-09-30 ett
amatörradiotillstånd utfärdat av
Post- och telestyrelsen, PTS. Från 2004-10-01 utfärdas
amatörradiocertifikat/licens av Sveriges
Sändareamatörer, SSA eller PTS. |
|
Vad är en sändaramatör?
Bra Böckers lexikon 1980 ger följande definition:
"Person som för nöjes skull bedriver radiotelegrafi eller
radiotelefoni på kortvågsbanden."
Det är sant att vi sysslar med telegrafi och telefoni men vi
har också under lång tid skickat texter och olika typer av
bilder mellan oss. Sedan datorerna kom med i bilden är det
många som kopplar ihop datorn med radion och pratar med andra
via tangentbordet.
Det är riktigt att vi använder oss av kortvågsbanden, men de
flesta sändaramatörerna börjar oftast på lite högre frekvenser
för sina experiment. Många har en radiosändare för
145 eller 432 MHz, många av dessa radiostationer är monterade i
bilar.
En annan del av vår hobby är att experimentera och bygga
antenner, mottagare, sändare eller annan utrustning som kan
förbättra våra möjligheter att använda vår radioutrustning.
En
sändaramatör (även kallad radioamatör) är en person som före
2004-09-30 har amatörradiocertifikat och
amatörradiotillstånd för att få använda amatörradiosändare.
Efter 2004-10-01 utfärdas
amatörradiocertifikat/licens för att få använda
amatörradiosändare.
I Sverige var det tidigare Post- och telestyrelsen, PTS, som
utfärdade amatörradiotillstånd samt
tilldelade anropssignaler. Efter
2004-10-01 utfärdas
amatörradiocertifikat/licens av Föreningen
Sveriges Sändareamatörer, SSA och PTS.
Amatörradiocertifikat/licens
är ett slags "eterns körkort", ett kompetensbevis som ges efter
examination inför särskild provförrättare. Kunskaper krävs i
elsäkerhet, reglementen, elteknik, radioteknik. Det finns inga
på de elektriska säkerhetsbestämmelser men för Din egen säkerhet
är det bra att även kunna dessa.
I Sverige finns det endast en certifikatklass,
Amatörradiocertifikat/licens. Ett kunskapsbevis
utfärdat och godkänt av Föreningen Sveriges Sändareamatörer,
SSA, eller av Post- och telestyrelsen, PTS.
|
|
Vem kan bli sändaramatör?
Vem som helst kan bli sändaramatör.
För
amatörradiocertifikat/licens,
avlägger Du prov hos någon av Föreningen Sveriges
Sändareamatörers, SSA:s, provförrättare.
Många radioklubbar anordnar kurser. Hör med din närmaste
radioklubb om de har någon kurs som passar Dig.
Det finns ingen nedre åldersgräns men eftersom det krävs
kunskaper i elektricitetslära och radioteknik tror vi att Du bör
ha gått årskurs 9 för att kunna avlägga provet. |
|
Vad krävs för att bli sändaramatör?
Amatörradiocertifikat/licens
ger tillgång till samtliga frekvensband. Här krävs kunskaper i
elsäkerhet, reglementen, elteknik och radioteknik.
Det finns inga prov på de elektriska säkerhetsbestämmelser men
för Din egen säkerhet är det bra att även kunna dessa.
För
Amatörradiocertifikat/licens
behöver Du kunna
lite om olika antenntyper, vågutbredning på olika frekvensbanden
och vad som påverkar vågutbredningen, samt veta hur man beräknar
och tillverkar en enklare antenn. Grundläggande kunskap om hur en
sändare/mottagare är uppbyggd (schematisk). Dessutom måste Du
lära dig några trafikförkortningar och
radioreglementet.
För att klara certifikatet bör du ha matematikkunskap som
motsvarar årskurs 9 i grundskolan. Du kan studera hemma eller
också kontaktar Du närmaste radioklubb och hör om de har någon
utbildning som Du kan delta i.
SSA har tagit fram
Utbildningsmaterial/Utbildningskasse.
Du
avlägger prov hos någon av Föreningen Sveriges Sändareamatörers,
SSA:s, provförrättare. Förteckning över provförrättare finns på
SSA:s webbplats.
När Du klarat provet erhåller Du ett
amatörradiocertifikat/licens, vilket är ett
dokument som utfärdas som bevis för att man har en viss
kompetensnivå och som krävs för att få använda en radiosändare avsedd för
amatörradiobanden. Nu erhåller Du också en
anropssignal/amatörradiosignal.
Du
kan studera hemma eller också kontaktar Du närmaste radioklubb
och hör om de har någon utbildning som Du kan delta i.
|
|
Vad kan man göra som sändaramatör?
Som licensierad sändaramatör har Du möjlighet att få kontakt med
tusentals likasinnade runt om i världen. Du kan få kontakt med
någon annan sändaramatör i samma stad/by eller i Europa, Afrika
eller Amerika inom några minuter. Kontakterna kan ske via
kortvåg eller på VHF/UHF. Hobbyn är väldigt bred och det finns
många olika inriktningar. Du kan bygga egna antenner och
utveckla radiokörandet, försöka samla så många radiokontakter i
olika delar världen som möjligt, delta i någon av de tävlingar
som anordnas. Med datorernas hjälp är det många
som kopplar ihop datorn med radion och pratar/chattar med
andra via tangentbordet. |
|
Vänner över hela världen
Amatörradio är en hobby, som är särskilt inriktad på
radiokommunikation. Det är lätt att få vänner med amatörradions
hjälp. Den når över alla gränser och vid resor besöker
sändaramatörerna gärna varandra.
Du får god träning i att tala främmande språk. Vid kontakt
med sändaramatörer utanför Sverige kommer Du vanligtvis att
använda engelska, men Du får även möjlighet att träna på många
andra språk om Du vill. Genom sin natur bidrar hobbyn till ökad
förståelse mellan olika länder och folkslag. |
|
Alfabetet/Bokstavering
För att det inte ska bli missförstånd när man exempelvis talar
om vilken amatörradiosignal man har, vad man heter eller var man
bor brukar man bokstavera antingen med det internationella
alfabetet eller det svenska bokstaveringsalfabetet.
Det
internationella och svenska alfabetet finns på en separat
webbplats. |
|
Anropssignal/Prefix
Alla sändaramatörer har egen anropssignal. I Sverige var det
tidigare Post- och telestyrelsen, PTS, som utfärdade
amatörradiotillstånd samt tilldelade anropssignaler. Efter
2004-10-01 utfärdas
amatörradiocertifikat/amatörradiolicens av Föreningen
Sveriges Sändareamatörer, SSA.
Anropssignalen är unik och är utformad enligt internationella
föreskrifter.
Signalen börjar med ett
prefix som
består av bokstäver eller siffror+bokstav som talar om vilket
land det är, därefter en siffra, samt suffix.
För Sverige gäller:
SA och SM för privatperson (fysisk person),
SK för radioklubbar/föreningar (juridisk person),
SL för Försvarsmakten och FRO (Frivilliga
radioorganisationen),
7S och 8S för evenemang, jubileer samt tävlingar
(contest),
SB, SC, SC, SE, SF, SG, SH, SI och SJ är
specialsignaler.
Prefixbokstäverna och prefixsiffrorna sammanställs med en
siffra, som vanligtvis utvisar ett visst distrikt eller område i
ett land. Sedan kommer suffixet vilket är unikt just för Dig
("sändaramatörens personnummer").
Ex vis SM3LIV - SM = Sverige, 3 = 3:e
distriktet,
LIV = personliga suffixet.
På en separat webbplats hittar Du en förteckning över olika
radioländers prefix
(DXCC-lista).
Förteckning över internationella
anropssignaler sorterade efter anropsserie, separat
webbplats.
Förteckning över internationella
anropssignaler sorterade efter land, separat webbplats.
|
|
Antenner |
|
Antennen är en av de viktigaste delarna i en radioanläggning.
Antennen skall stråla ut och ta emot radiovågorna. En fritt och
högt placerad antenn är av stor betydelse, speciellt på de korta
våglängder. De vanligaste antennerna är dipolantenner,
GP-antenner (jordplansantenner) och yagiantenner (riktantenner).
Antenner, är ett område där man själv har stora möjligheter
att experimentera. Utbudet av antennböcker är stort. |
Bild av antennerna på SK3BG:s klubbstation i Sundsvall.
(Om Du klickar på bilden
kan Du se den större.) |
|
APRS |
APRS, står för "Automatic Packet Reporting System".
Systemet används av radioamatörer world wide. Systemet innebär
att mobila och bärbara paketradioutrustningar byggs ihop med
GPS-navigeringsmottagare. På det viset kan uppgifter om de
rörliga stationernas identitet och position kontinuerligt
överföras via paketradio över amatörradiobanden till terminaler
med presentation på kartbilder.
Radiotrafiken till vissa digipeatrar förs även vidare till
servrar på Internet så att man kan få fram information om APRS
den vägen. |
|
Aurora
Ett speciellt fenomen som inträffar då partikelstrålningen från
solen är som mest intensiv, norrsken respektive sydsken. På
kortvåg märks detta främst på kortvågsbanden 80 meter och 40
meter där man får en mycket snabb QSB-fuller på signalen
(QSB - se Q-förkortningar). På 20 - 10
meter får man väsande signaler, samt mycket starka
kortvågssignaler på avstånd omkring 500 - 800 km.
Aurorafenomenet är allmänt förekommande under hela året.
Norrskenet kan förekomma under kortare perioder ca 5 -10 minuter
upp till timmar eller dygn. |
|
Besöksstationer
På några orter i Europa finns
besöksstationer. Här kan man hyra in sig och köra amatörradio
med mycket unika stationssignaler. Många sändaramatörer besöker
under sina semestrar dessa besöksstationer. Ofta kan hyra in sig
för någon timme, dygn, weekend eller vecka.
Nedan finns några länkar till dessa besöksstationer.
Sverige
King Chulalongkorn Memorial Amateur Radio Society in Ragunda,
Sweden med den unika signalen SI9AM
http://www.si9am.se
SKØTM är Tekniska museets amatörradiostation och SSA:s
(föreningen Sveriges Sändareamatörer) officiella besöksstation.
http://www.tekniskamuseet.se/templates/Page.aspx?id=15065
Sverige/Norge
ARIM, Amatörradio i Morokulien med den svenska unika signalen
SJ9WL eller den norska unika signalen LG5LG
http://www.east.no/priv/la7tia/arim/
Svalbard
http://home.online.no/~polar-ps/fibonacci.htm
Vatikanen
HV3SJ |
|
|
|
Bulletinverksamhet
Varje vecka, med uppehåll under sommaren samt över jul- och
nyårshelgerna, sänds en bulletin via kortvåg och på en del
repeatrar samt via Packet Radio. Den innehåller information om
aktuella händelser, meddelanden om möten och tips om
DX-expeditioner som är på gång. Dessutom finns ett HQ-nät där
styrelsen informerar och får synpunkter och information från
deltagande medlemmar.
Redaktör för bulletinen är SM1WXC/Christer Wennström.
På en separat webbplats hittar du en tabell över
SSA-bulletinens
sändningstider.
|
|
|
Decibel, dB
Begreppet decibel (dB) användas i teletekniken för att beskriva
förlopp av effekt, ström och spänning. Begreppet förekommer även
i t ex akustik där det då är fråga om ljudtryck.
Decibel är ett dimensionslöst uttryck för graden av dämpning
alternativ förstärkning.
Positiva decibeltal brukar kallas för förstärkning.
Negativa decibeltal brukar kallas för dämpning.
Matematiken för att räkna ut decibel är krånglig, därför
finns tabeller som kan vara till hjälp. Man kan dock lära sig
att:
+ 3 dB svarar mot en dubblering av effekten och
- 3 dB svarar för en halvering av effekten.
På en separat webbplats hittar Du tabeller för:
dB-värden,
värden på antennvinst för några vanliga antenntyper
kabelförluster, dämpning i dB per meter kabel. |
|
Definitioner för amatörradio
Nödtrafik
Trafik för att förebygga eller reducera ytterligare
skadeverkningar vid uppenbar risk för allvarlig person- eller
egendomsskada eller då någon är svårt skadad eller i livsfara.
Amatörradiotrafik:
Icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och
tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan
vinningssyfte,
Amatörradiosändare:
En radiosändare för trafik på frekvenser inom i bilagan
angivna
frekvensband,
Amatörradiotillstånd:
Tillstånd av Post- och telestyrelsens för att använda
amatörradiosändare för amatörradiotrafik, som utfärdades före
2004-10-01.
Amatörradiocertifikat/Amatörradiolicens:
Ett kunskapsbevis som utvisar att godkänt prov avlagts för att
få använda amatörradiosändare. Efter 2004-10-01 utfärdar
Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA,
amatörradiocertifikat/amatörradiolicens.
Radiotrafikansvarig:
En fysisk person med amatörradiocertifikat/amatörradiolicens som
ansvarar för att amatörradiotrafiken hos en juridisk person
bedrivs i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk
kommunikation och föreskrifter i denna författning. |
|
Diplom
Du
kan också "samla" på radiokontakter för att kunna ansöka om
olika diplom. Sådana ges ut av olika länders
amatörradioföreningar och radioklubbar. QSL-korten kommer till
nytta när du skall visa, att Du har haft de radiokontakter som
krävs för att erhålla ett visst diplom.
Några exempel
på diplom är:
DXCC-diplomet är det mest prestigefyllda, där kravet är
bevisade kontakter med minst 100 länder.
Diplomet ges ut av ARRL.
WAC
(Worked All Continents) som visar att man haft kontakt
med
alla 6 kontinenter, Europa, Asien, Syd Amerika, Nord Amerika,
Afrika och Oceanien. Diplomet ges ut av IARU.
WAS (Worked All States) som visar att man haft kontakt
med alla USA:s stater. Diplomet ges ut av ARRL.
WASA
(Worked All Sweden Award) som visar att man haft kontakt med
alla Sveriges län, Diplomet ges ut av Sveriges Sändareamatörer,
SSA.
WAZ (Worked All Zones) som visar att man haft kontakt med
alla CQ-zoner i världen. Diplomet ges ut av CQ Magazine. |
|
Distrikt
|
|
Sverige är indelat i åtta
amatörradiodistrikt.
På en separat webbplats hittar Du en förteckningen på
distriktsindelningen samt en karta. |
|
SSA:s distriktsledare
I radioamatörsammanhang delas Sverige in i åtta olika
distrikt. Medlemmarna i SSA (Sveriges Sändareamatörers Förening)
har för varje distrikt valt en distriktsledare som Du kan
kontakta om Du har frågor om amatörradio. Du kan även kontakta
någon av de klubbar som finns i Din närhet.
En förteckning över
SSA:s distriktsledare
och deras vice finns på en separat webbplats. |
|
DXCC lista
Sändaramatörerna delar in världen i olika radioländer.
Radioländerna sammanfaller inte alltid med den vanliga
indelningen i länder. Alla radioländer har en egen serie av
prefix.
DXCC-lista (separat webbplats) |
|
DX-ing och Kortvågslyssning
Vid amatörradiotrafik används ofta förkortningen DX för
långt avstånd. Att lyssna på utländska radiostationer, gärna så
avlägsna som möjligt, är för många en spännande, utmanande och
trevlig hobby. DX är amatörradioförkortningen för
"långdistans" och DX-aren strävar i sin hobbyutövning att höra
så avlägsna och ovanliga radiostationer som möjligt. DX-hobbyn
har förmodligen existerat lika länge som det funnits
radiostationer att lyssna på. De flesta DX-are utövar sin hobby
på de olika kortvågsbanden, men många erfarna DX-are har
specialiserat sig på att med hjälp av mycket långa antenner,
försöka avlyssna effektsvaga och i många fall mycket avlägsna
radiostationer på mellanvågsbandet. Det finns t o m DX-are som
har specialiserat sig på att med jämna mellanrum avlyssna vårt
vanliga FM-band, för att under speciella atmosfäriska
förhållande lyckas höra stationer som befinner sig på ett
avstånd upp till 1800 km, ibland längre.
För den som ännu inte blivit radioamatör finns möjligheten
att bli medlem i Föreningen, Sveriges Sändareamatörer, SSA, och
få en lyssnarsignal. Då har Du möjlighet att skicka
lyssnarrapporter (QSL-kort) till de amatörradiostationer som Du
hör på banden. Du anger stationens signal, vilken frekvens Du
hört dem på, vilket mode SSB/CW och med vilken signalstyrka Du
har hört dem. Dessa lyssnarrapporter skickas på samma sätt som
ett QSL-kort. |
|
|
EchoLink
EchoLink
är kanske sändaramatörernas eget lilla skype eller msn. Med
programmet
EchoLink kan licensierade sändaramatörer över hela världen
kontakta varandra via Internet
med s k
voice-over-IP (VoIP).
Echolink används både av sändaramatörer som sitter vid sin dator
med ett headset kopplat till ljudkortet och av sändaramatörer
som använder sin amatörradioutrustning för att prata via
Echolink.
Mer information finns bland annat på
http://www.echolink.org. |
|
Elsäkerhet
All elektrisk utrustning som skall anslutas till elnätet och som
är avsedd att säljas till allmänheten måste vara godkänd av
SEMKO (S-märkt) eller motsvarande myndighet i annat land (EG).
Men kravet på godkännande gäller inte amatörradioutrustning.
Du bör inte arbeta med nätspänningsansluten utrustning om Du
inte har kunskap och är säker på vad Du gör.
Mer information om elsäkerhet på
separat webbsida.
|
|
SSA:s Ham Shop
SSA har en Ham Shop där Du kan köpa speciallitteratur,
läroböcker, kartor avsedda för sändaramatörer, tröjor, dekaler
m.m. Här finns också ett stort sortiment av filter och annat som
behövs för att åtgärda olika störningsproblem.
I tidningen QTC kan Du läsa vad som
finns att köpa från SSA:s hamshop och även på
SSA:s
webbplats
finns en förteckning över artiklarna. |
|
HQ-nätet
Lördagar kl 09.00 SNT (svensk normaltid) jämna veckor, sänds
HQ-nätet på frekvensen 3705 +/- QRM. Uppehåll görs under
sommaren samt över jul- och nyårshelgerna. Här får Du
information från styrelsen, kansliet och funktionärerna om
pågående och kommande aktiviteter. Som sändaramatör har Du
möjlighet att ställa frågor, komma med förslag och ge synpunkter
på verksamheten. |
|
IARU/ITU
Nationella amatörradioföreningar samarbetar internationellt
genom
IARU, International Amateur Radio
Union, som deltar i det viktiga arbetet inom
ITU, International Telecommunications Union.
IARU:s viktigaste uppgift är att utveckla och bevaka
radioamatörernas intressen i världen ex vis så samordnar man hur
olika frekvensband ska användas för olika slag av trafik.
SSA är medlem i IARU och bidrar både ekonomiskt och genom att
delta i det internationella arbetet. |
|
IRC
IRC = Internationella svarskuponger.
Internationella svarskuponger är en tjänst inom
"Världspostunionen UPU" och används av personer som vill betala
portot för svarsbrev från ett annat land.
Posten Sverige AB/Posten Frimärken säljer från och den 1
januari år 2002 inte längre IRC-kuponger. Posten kommer dock
även i fortsättningen att lösa in både gamla och nya kuponger.
Det är frivilligt för postföretagen inom UPU att sälja
internationella svarskuponger. För närvarande är det 72 av UPU:s
198 medlemsländer som efter årsskiftet 2002 tillhandahåller
kupongerna. Att lösa in kupongerna är däremot obligatoriskt för
alla länder.
Anledningen att Posten slutat med försäljningen är att
produktionen av kupongerna har fördyrats på grund av skärpta
säkerhetskrav och att efterfrågan i Sverige är mycket liten och
stadigt sjunkande. |
|
JOTA
Scoutföreningar runt om i världen arrangerar årligen (tredje
hela helgen i oktober) JOTA, Jamboree On
The Air (=scoutmöte i luften). Med hjälp av
radioamatörer får scouter kontakt med andra scouter både i och
utanför Sverige. Det är vanligt att de kontakter som knyts följs
upp med brevväxling och kanske så småningom gemensamma läger.
Under JOTA-helgen ställer radioklubbar runt om i Sverige upp
och demonstrerar amatörradio för scouter. |
|
Loggbok/Dagbok
Det tidigare kravet att föra loggbok på alla "körda"
radiokontakter upphävdes 1993.
Det finns dock skäl att man trots allt bör föra loggbok.
Amatörradioverksamheten bygger på förtroende och då är det
värdefullt att man har dokumenterat sin radiotrafik.
- Många radioamatörer vill ha kvittenskort (QSL-kort) för
körda radiokontakter. Loggboken är då underlag för
QSL-korten.
- Störningar på radio och elektronikutrustning kan komma
från många olika håll. Det händer att sändaramatörer
oförskyllt blir belastade för att de stör sin omgivning, då
kan det vara värdefullt att kunna verifiera vilka tider och
frekvenser man varit aktiv på och vilken uteffekt man haft.
- Genom att studera sin loggbok kan man lära sig mycket om
vågutbredningsfenomenen.
- För att ansöka om diplom kan QSL-korten eller utdrag ur
loggboken efterfrågas.
- Om Du deltar i någon av de större internationella
tävlingarna (contests) krävs att Du skickar in utdrag ur
loggboken för den aktuella tävlingen.
Exempel på uppgifter som bör finnas i loggboken:
- Datum och klockslag för början/slut av varje
radioförbindelse,
- Motstationens anropssignal,
- Den egna sändareffekten,
- Frekvensband,
- Sändningsslag (ex vis CW, SSB, RTTY),
- Uppgift om var man befinner sig (QTH),
- Övriga anteckningar ex vis Motstationens namn och QTH
etc,
- QSL sänt/mottaget.
Om någon annan sändaramatör använder Din station bör Du
skriva upp hans/hennes namn och anropssignal i loggboken.
Exempel på ett loggboksblad. (Om Du klickar på loggboksbladet
kan Du se det större.) |
|
Lyssnaramatör/SWL
En
lyssnaramatör har ofta inte något amatörradiotillstånd för att
sända, däremot kan han/hon lyssna och skicka lyssnarrapporter
(QSL-kort) till de stationer som han/hon hör. En lyssnaramatör
benämns ofta SWL (Short-Wave-Listener). Om
lyssnaramatören är medlem i SSA har han/hon en lyssnarsignal som
består av ett prefix, ett distriktsnummer och ett eget
identifieringsnummer. Ex SM3-3697. Lyssnaramatören bor då
någonstans i det tredje radiodistriktet
i
Sverige.
Många sändaramatörer har börjat som lyssnaramatörer eftersom
det är en fin väg in i hobbyn. De stora fördelarna med att vara
lyssnaramatör är att man:
- lär sig Amatörradions uttryck/begrepp,
- lär sig Prefixens uppbyggnad,
- lär sig hur QSL-kort/QSL-hanteringen fungerar,
- lär sig Vågutbredningsfenomen,
- kanske fått kontakt med någon radioklubb,
- etc
|
|
Meteorscatter
Meteorscatter är ett annorlunda sätt att utöva amatörradio på.
Precis som namnet antyder är meteorer inblandade i detta sätt
att "kommunicera".
Till skillnad från ett vanligt QSO hinner man inte prata
någon längre stund, eftersom kontaktens varaktighet avgörs av
meteorens förmåga att reflektera radiosignalerna.
Ett komplett QSO är när båda uppfattat varandras
amatörradiosignal och rapport. Under sommarhalvåret är den
sporadiska meteoraktiviteten så hög att man kan räkna med att
det är fullt möjligt att genomföra ett meteorscatter-QSO när som
helst på dygnet om man har en bra utrustning.
Hur gör man för att få kontakt via meteorscatter? Antingen
bestämmer man ett s.k. sked eller så satsar man på random.
Random är, som namnet avslöjar, en slumpartad metod. Man chansar
helt enkelt på att det finns någon som lyssnar på den s.k.
randomfrekvensen, 144.200 MHz för SSB och 144.100 för CW. Denna
metod fungerar utmärkt när det är stora meteorskurar på gång.
Mellan de stora skurarna är det fullständigt meningslöst att
satsa på random. Då är det sked som gäller. Ett sked innebär att
man bestämmer med motstationen vilken tidpunkt, frekvens,
sändningshastighet och sekvensmetod man skall använda. Vanligast
är att man använder 2.5 minutersperioder, och att den som bor i
mest östlig longitud börjar sända. |
|
Morse - Telegrafi
Telegrafi är ett av de äldsta kommunikationssätten.
Morsealfabetet härstammar från 1837 då Samuel Morse presenterade
sitt första telegrafisystem.
Telegrafin
kräver minimal bandbredd, och man kan med enkel utrustning nå
långt och telegrafin är utmärkt när det förekommer störningar
och är trångt på frekvensbanden.
Morsetecknen består av korta och långa teckendelar samt
mellanrum. Man utgår från den korta teckendelen vars längd sätts
till en enhet. En lång teckendel skall då vara tre enheter lång,
d v s tre gånger längden av den korta teckendelen. Mellanrummet
mellan teckendelarna inom tecknat skall vara en enhet långt.
Mellanrummet mellan hela tecken inom ord eller teckengrupp görs
tre enheter långt. Mellanrummen mellan hela ord eller
teckengrupper görs sju enheter långt.
På en separat webbplats finns en förteckning av de vanligaste
morsetecknen, det
finns fler. |
|
Månstuds
På
de högre frekvenserna 50 MHz och uppåt kan man även kommunicera
via månen. sk månstuds eller studsa mot norrsken. Vid norrsken
så riktar man antennerna norrut och hör stationer söderut, ett
vanligt kommunikationssätt. Förutom tal och telegrafi på VHF/UHF
används även FM-bandet. Där länkas man vidare via repeatrar som
är uppsatta runt om i Sverige. |
|
Nödtrafik/Nödsignalering
Nödsignalering förekommer dagligen i vårt samhälle. Främst
tänker vi på nödsignalering när vi hör telefonnumret 112, men
nödsignalering kan även förekomma på radio.
Definitionen för nödtrafik på radio är:
Trafik för att förebygga eller reducera ytterligare
skadeverkningar vid uppenbar risk för allvarlig person- eller
egendomsskada eller då någon är svårt skadad eller i livsfara.
Mer information om
nödtrafik/nödsignalering på en separat
webbplats. |
|
PSK31
PSK31 heter en ny mode främst för kortvåg men den har även
provats via satellit (Oscar-10). PSK31 har utvecklats av Peter,
G4PLX, och Pawel, SP9VRC. PSK31 är en extremt smalbandig
fasskifts mode, endast ca 31 Hz bred. Det är en modern och mer
avancerad variant av RTTY och kodning och dekodering görs med
mjukvara direkt i PC:n.
För att titta på trafiken behöver du bara ansluta en sladd
från hörtelefonutgången i mottagaren till PC:ns linjeingång och
för att sända ansluts PC:ns linjeutgång via en dämpsats till
sändaren mikrofoningång. Då utsänd energi koncentreras i en smal
frekvens blir effektiviteten mycket god och man kan vanligtvis
upprätta förbindelser med tex. Australien med bara 15 - 20 watts
uteffekt.
En mängd olika datorprogram finns med vars hjälp man kan köra
PSK. |
|
Packetradio
Packetradio är en digital kommunikationsmetod som påminner om
e-mail. Det är en filöverföring mellan datorerna som är
ihopkopplade med radio via BBS-er och digipeatrar i stora nät
där överföringen kan ske på flera sätt. Packetmeddelanden till
andra världsdelar sker ofta över satelliter. Överföringen sker
med filerna uppdelad i delar, "paket", som försetts med
tilläggsinformation för feldetektering och adressering.
Överföringsprotokollet AX25 påminner om det som
internetöverföringen använder. I regel används ett speciellt
radiomodem som kallas TNC (=Terminal Node Controller) som i sig
själv är en dator och oftast innehåller en "brevlåda" där
meddelanden kan lämnas och hämtas automatiskt utan att
operatören är närvarande. Överföringshastigheten är beroende på
vilket våglängdsområde som används. |
|
Q-förkortningar
Särskilt vid telegrafikontakter används internationellt
överenskomna koder och förkortningar för att minska antalet
tecken och ord. Dessutom minskar risken för mottagningsfel på
grund av språksvårigheter och störningar.
Q-kodens användning utvecklades redan i mitten av 1800-talet.
Varje Q-kod består av tre bokstäver i bokstavsserien QAA-QZZ.
På en separat webbplats hittar Du de vanligaste
Q-förkortningarna.
|
|
QSL-kort/QSL-byrå
QSL är en förkortning som betyder "Jag kvitterar". Efter en
radioförbindelse brukar radioamatörer skicka QSL-kort till
motstationen. QSL kortet utgör ett bevis på att man haft kontakt
och kortet innehåller upplysningar om frekvens, trafiksätt,
signalrapport (om hur bra man hörts), oftast vilken utrustningen
som använts och platsen varifrån radiokontakten kördes. Korten
kan skickas via posten, men det blir dyrt. De flesta ländernas
amatörradioorganisationer har QSL-byråer.
Förmedling av QSL kort till och från hela världen sköts i
Sverige av Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA. Som medlem
kan man till ett lågt pris skicka QSL-kort denna väg. För att
minska portokostnaderna har de nationella radioorganisationerna
i de olika länderna en intern distributionskanal.
Förutom som minne av radiokontakten används korten för att
bevisa att man utfört de prestationer som krävs för att vara
berättigad av vissa utmärkelser, ex vis "körda" radioländer.
Utmärkelserna kan erhållas i form av diplom.
Att samla QSL-kort från vänner över hela världen är en
trevlig del av hobbyn.
Läs mer om hur Du utformar
QSL-kortet. |
|
Radiopejlorientering/Rävjakt
Radiopejlorientering, även kallad "rävjakt", är en speciell
tävlingsform som liknar vanlig orientering, men där skärmarna
ersätts av gömda radiosändare. Det gäller att med en liten
mottagare bestämma riktningen till sändarna och med karta och
kompass finna dem på kortast möjliga tid.
Det förekommer mästerskapstävlingar i SM, NM, EM och VM i
radiopejlorientering. |
Radiotrafikansvarig
En radioklubb
måste ha en utsedd radiotrafikansvarig person som ansvarar för
att all radiotrafik sker enligt gällande bestämmelser. |
Reciproka licenser/CEPT-länder/
Förklaringsbrevet/Utlandsresa med amatörradiostation
Om Du åker
utomlands och vill köra amatörradio kan Du normalt använda din
vanliga amatörradiolicens (CEPT-licens) i
vissa länder.
Vissa restriktioner gäller dock för olika licensklasser etc.
Vill Du veta mer besök European Radiocommunications Office,
ERO:s
webbplats, som anger vad som
gäller för olika länder.
För att köra
radio i övriga länder krävs en temporär licens, vilken Du måste
ansöka om. Olika regler gäller för övriga länder. Ta därför
kontakt med SSA:s reciprokfunktioner, SM5KG, Klas-Göran Dahlberg
på telefon 08-89 33 88, i god tid före resan så att alla papper
är klara när det är dags att åka utomlands.
|
|
Repeatertrafik/Repeaterförteckning
När man sänder med små mobila stationer som inte alltid har så
bra antenner och kanske har låg effekt blir räckvidden inte så
lång. Många radioklubbar har därför byggt relästationer på höga
platser som ger bra räckvidd. Denna typ av relästation kallas
för repeater eftersom den enbart återger sändningarna. Med en
bra placerad relästation kan man ha ett täckningsområde på flera
mil, trots att man med de mobila stationerna kanske bara kan ha
direktkontakt över ett fåtal kilometer. En annan fördel med
repeaterstationer är att de ofta fungerar som en gemensam
samlingsfrekvens för den lokala radioklubben, staden etc.
På en separat webbplats hittar Du
repeaterförteckningar för 23 centimeters-, 70 centimeters-,
2 meters-, 6 meters och 10 metersbanden. |
|
RST-kod/Rapportkod
Vid radiokontakter vill man vet hur bra man hörs hos
motstationen.
Radioamatörer över hela världen använder därför RST-koden.
(Readability-läsbarhet, Strength-styrka och
Tone-ton).
T = Tone används bara vid telegrafikontakter.
RST-koderna hittar Du på en separat
webbplats. |
|
SSA
SSA, är de svenska radioamatörernas intresseorganisation
och har cirka 5500 medlemmar. De flesta nationella
amatörradioföreningar i världen är sammanslutna till IARU
(International Amateur Radio Union), där SSA representerar
Sverige. Föreningen arbetar ideellt och är givetvis religiöst
och politiskt obunden.
Utöver att vara service- och samarbetsorgan för medlemmarna
så sköter föreningen kontakterna med vår tillståndsmyndighet
Post- och telestyrelsen och andra myndigheter samt bevakar de
svenska sändaramatörernas intressen både inom Sverige och
internationellt.
Föreningsarbetet utförs av ideellt arbetande funktionärer,
medlemsvalda sektionsledare, distriktsledare och ordförande samt
ett kansli med anställd personal, dessutom finns det många
funktionärer med specialistkunskaper.
Mer information om SSA hittar du på deras webbplats
www.ssa.se |
|
Sambandstrafik
Radioamatörerna utgör en samhällsresurs som kan utnyttjas vid
nödtillfällen eftersom de besitter trafikrutin och lämplig
radioutrustning. Radioamatörer ställer ibland upp på samband vid
t ex tävlingar av olika slag. Vi har också läst i tidningar
eller hört på radio/TV om att radioamatörer ställt upp och
förmedlat kontakter/information i olika krissituationer och
naturkatastrofer. |
|
Satelliter
Radioamatörerna kommunicerar även via satelliter. Redan på
1970-talet använde radioamatörerna egna satelliter för
radiokontakter mellan avlägsna orter på jorden. En av de mest
kända var rymdstationen MIR. Det finns många satelliter i rymden
som används av radioamatörer. För att veta när satelliten kan
höras använder man ett satellitspårningsprogram som ger
information om passagetider, höjd och avstånd.
En del satelliter har korta passagetider och kort räckvidd medan
en del satelliter täcker en stor del av vår värld och har långa
passagetider. Man behöver inga höga effekter när man kör
satellit och när satelliten är i din närhet så kan du få de mest
överraskande kontakter från någon avlägsen del av vår värld.
Numera använder radioamatörerna även egna satelliter för
radiokontakter mellan avlägsna orter på jorden. Satelliterna
återutsänder de radiomeddelanden, som uppfångas från jorden. På
så sätt ökar räckvidden. Eftersom höga frekvenser (kort
våglängd) används kan antennerna vara små. Påverkan från
jordatmosfären är liten vid radiokontakter mellan jorden och
satelliterna, och sändarna kan därför ha låg effekt.
Mer information om
satelliter hittar Du på AMSAT:s webbplats. |
|
Störningar
Förekommer störningar på ex vis radio/TV i närheten av en
amatörradiostation blir radioamatören ofta misstänkt för att ha
förorsakat störningarna.
Störningar kan delas in i två kategorier:
- Störningar orsakade av ovidkommande signaler från
sändaren på andra frekvenser än den avsedda.
- Övriga störningar. Ofta är det inget fel på
radioamatörens utrustning utan felet kanske snarare beror på
olyckliga omständigheter samt dåligt kvalité på den störda
apparaten/utrustningen.
Åtgärder
Man bör så snart som möjligt ta reda på om störningarna har
något samband med det egna radiokörandet. Om så är fallet,
kontrollera om det är något fel på den egna utrustningen.
Även om det inte är fel på den egna utrustningen så är trots
allt den, en del av orsaken till störningen och man bör hjälpa
till för att lösa den uppkomna situationen.
Störningslådor
SSA har tagit fram störningslådor som kan användas för att
lokalisera och åtgärda störningar. Kontakta
SSA:s distriktsledare i Ditt distrikt för vidare
information. |
|
SOTA
SOTA, Summits
On The AIR, är en ny amatörradioföreteelse som går ut på att
köra radio till eller från olika bergstoppar”. Det började 2003
med några sändaramatörer i Storbritanien kombinerade sitt
intresse för friluftsliv, höga berg och amatörradio. Resultatet
blev diplomprogrammet SOTA. Det hela går ut på att kontakta
amatörradiostationer som befinner sig på bergstoppar. En lista
finns framtagen över vilka berg som är godkända. Grundregeln är
en lägsta höjd på 150 meter jämfört med omgivningen. Sverige är
indelat i 9 regioner.
SM5KRI/Krister har en webbplats som handlar om SOTA
http://www.sm5kri.se/?page_id=3
Den
officiella SOTA webbplatsen är
http://www.sota.org.uk/ |
|
Tidningen QTC
|
|
Varje månad utkommer Föreningen Sveriges Sändareamatörers (SSA)
tidning QTC. Tidningen innehåller information och artiklar om
teknik och reportage från bland annat DX-expeditioner. Där
hittar Du också regler för diplom och tävlingar med
resultatlistor. Du finner också annonser på nya och begagnade
radioutrustningar från både företag och enskilda amatörer.
Tidningen QTC kostar 45 kr/nummer.
Är Du medlem i SSA:s får Du tidningen utan extra kostnad. |
Bild av tidningen QTC nr 9/2000.
(Om Du klickar på bilden
kan Du se den större.) |
|
Trafikförkortningar
Utöver Q-förkortningarna förekommer även andra internationella
trafikförkortningar, vanligen av engelska ord. sändaramatörer
använder sig även av dessa förkortningar.
Förkortningarna bör inte användas i onödan, eftersom
operatören vid motstationen kan få svårt att förstå meddelandet.
På en separat webbplats hittar Du en del av de
trafikförkortningar som brukar förekomma. |
|
Trafiksätt
Radioamatörerna använder många olika sätt att "prata" med
varandra. Det kan till exempel vara via text-, tal- eller
bildöverföring.
Textöverföring
Telegrafi (MORSE), Telefax (RTTY), Data (AMTOR, PACKET)
Talöverföring
Telefoni (SSB, FM)
Bildöverföring
Fax, TV (SSTV, ATV) |
|
Tystnadsplikt m. m.
Lagar, förordningar och
föreskrifter
För all elektronisk kommunikation finns det en gemensam lag:
”Lagen om elektronisk kommunikation 2003:389”.
Även amatörradion faller under denna lag.
(I första hand utgör den underlag för de föreskrifter som Post-
och telestyrelsen utfärdar för amatörradio.)
Övrig lagtext av intresse för amatörradion är avlyssning,
tystnadsplikt och straff. Valda avsnitt ur denna lag (2003:389)
finns längre ner på denna sida.
Notera särskilt skillnaden mellan
avlyssning och tystnadsplikt. Det är inte förbjudet att avlyssna
ett QSO på amatörradiobanden. Innehållet får däremot inte föras
vidare.
Läs mera på
separat webbsida.
|
|
Tävlingar/Contest
Naturligtvis så tävlas det inom amatörradion.
Amatörradioföreningar i olika länder anordnar regelbundet olika
slags tävlingar. I tal, telegrafi och digitala moder finns en
uppsjö av tävlingar att delta i. Avsikten med dessa är att
stimulera tävlingsintresset hos sändaramatörerna och att höja
aktiviteten på amatörradiobanden. Det underlättar också vid
"jakten" på ett speciellt radioland eller något speciellt
diplom. Målet i tävlingen är att få så många (QSO) kontakter som
möjligt under en viss tid.
CQ World Wide är ett exempel där hela världen deltar under 48
timmar. Segrarna där brukar få några tusen kontakter under den
tiden. Det finns olika tävlingsklasser att delta i, du kan tävla
själv eller vara fler operatörer på samma station eller ha fler
sändare igång samtidigt. Det finns även tävlingar inom Sverige
att vara med i.
Vill Du veta vilka tester som finns, besök
SK3BG:s
speciella webbplats om tester. |
 |
|
UTC/GMT/Tidsangivelse
Eftersom världen är indelad i 24 tidzoner vardera med en timmes
tidsskillnad uppstår problem om man alltid anger radiokontakten
i sin egen lokala tid, exempelvis på QSL-kort, i tävlingar, i
beräkningar när man följer satelliter etc. Tidzonerna utgår från
en nollmeridian som går genom orten Greenwich i England.
Du bör därför ange tiden i UTC (Universal Time Coordinated).
En något äldre beteckning för UTC är GMT (Greenwich Mean Time).
Vill man förkorta det hela kan man ange bara U eller Z. Alla
dessa beckningar UTC, GMT, U och Z är samma sak nämligen engelsk
normaltid. |
|
Utrustning
När man erhållit sin amatörradiosignal och börjar som ny
sändaramatör kan det tyckas som en stor investering att köpa
både radiostation, antenner och övrig utrustning. Men man
behöver oftast inte köpa allt på en gång och det finns en stor
begagnad-marknad. Man börjar kanske med lite enklare utrustning
och känner sig för, men rådfråga gärna en erfaren sändaramatör
innan Du köper en begagnad utrustning. Om Du inte känner någon
sändaramatör kontakta i så fall närmaste radioklubb så får Du
säkert hjälp. |
|